Det har varit några minst sagt hektiska veckor ute på europas vägar men nu är jag och Niklas äntligen hemma i Sverige igen! Ett tag i af…
Efter att ha varit ute i tre och en halv vecka så har det såklart hunnit med att hända en hel del men jag ska försöka fatta mig kort.
Det hela inleddes med att jag två dagar före avfärd kraschade ganska olyckligt under träning hemma i Stockholm och lyckades bryta näsbenet samt allmänt snygga till lite i ansiktet så det kändes som en måttligt rolig start. Niklas tog dessutom av sitt gips från handleden just före avfärd så vi kände oss lite kantstötta båda två.
Tyvärr har vi lite tekniska problem med vår mer riktiga digital-kamera (bortappad usb-kabel) så det får bli några bilder tagna med telefonerna tills vidare.
Med oss från Sverige var också Tim Hammar & Herman Ölund.
Först stopp var premiären för den smått gigantiska IXS-cupen i tyska Winterberg. Det var hela 870 startande i tävlingen så liftköerna var långa och det var trångt på banan som i övrigt var ganska rolig även om den inte var speciellt tekniskt svår.
Många duktiga åkare var på plats från b la. Yetis-factoryteam, Cannondale med mera så det blev en stor-tävling i flera bemärkelser.
Niklas bestämde sig tidigt för att han skulle vänta med tävlingscomeback till nästkommande helg då han inte kände sig tillräckligt stabil i sin handled för att köra, ett ovanligt klokt beslut.
Känn lugnet i depån…
Wallner Racing - 080611
Äntligen hemma igen…
Träningen flöt på hyfsat för mig men jag kände att den snustorra banan öppnade för alltför många kamikazepiloter och jag visste redan under träningen att det skulle vara allt eller inget om man skulle vara med i toppen. Till tävlingsdagen belönades vi med regn under natten vilket jag tyckte var perfekt för min del då banan nu var riktigt teknisk, tyvärr torkade det upp ganska fort och det var tillbaka till det dammiga underlaget. I kvalet tog jag det lugnt och körde lugnt och sansat för att få ett ”cleant” åk. Jag kvalade som 13e man vilket kändes ok som utgångspunkt för finalen och jag visste att det fanns mer att ta av.
Det som händer sen är så klantigt så jag vill knappt skriva…
Cykeln tvättas med ”bike-cleaner” som såklart hamnar på skivor etc. Jag tyckte att jag provade så att allt fungerade innan start men inte tillräckligt noga.
Första inbromsning efter start missar jag spåret totalt men lyckas hålla mig på banan, minst sagt förvånad. Tyvärr blev det istället för en rund och fin sväng en stoppsladd in i första kurvan och flytet är väck, fortsatte nästan likadant till kurva två men efter det verkade det som att jag bromsat bort medlet från skivorna. Jag kom lite ur fokus efter det som hände i starten men höll i af ihop åket till mål och slutade på en 10e plats med bara 4 sekunder till pallen. Surt…
Topp 3 blev:
1. Justin Leov-Yeti NZA
2. Nick Beer-IXS-sportsdivision Ger
3. Sam Blenkinsop-Yeti NZA
10:e Robin Wallner-Dabomb Int. SWE
14e Herman Ölund-Dabomb Int. SWE
Vi packade ihop och drog vidare mot Peynier i Frankrike för att hoppa dirt-trails.
Peynier är en historisk dirt som figurerat i många filmer genom åren, hoppen är långa, höga, verta och framförallt oändligt många!
Möjligheternas dirt…
Det som händer sen är så klantigt så jag vill knappt skriva…
Cykeln tvättas med ”bike-cleaner” som såklart hamnar på skivor etc. Jag tyckte att jag provade så att allt fungerade innan start men inte tillräckligt noga.
Första inbromsning efter start missar jag spåret totalt men lyckas hålla mig på banan, minst sagt förvånad. Tyvärr blev det istället för en rund och fin sväng en stoppsladd in i första kurvan och flytet är väck, fortsatte nästan likadant till kurva två men efter det verkade det som att jag bromsat bort medlet från skivorna. Jag kom lite ur fokus efter det som hände i starten men höll i af ihop åket till mål och slutade på en 10e plats med bara 4 sekunder till pallen. Surt…
Topp 3 blev:
1. Justin Leov-Yeti NZA
2. Nick Beer-IXS-sportsdivision Ger
3. Sam Blenkinsop-Yeti NZA
10:e Robin Wallner-Dabomb Int. SWE
14e Herman Ölund-Dabomb Int. SWE
Vi packade ihop och drog vidare mot Peynier i Frankrike för att hoppa dirt-trails.
Peynier är en historisk dirt som figurerat i många filmer genom åren, hoppen är långa, höga, verta och framförallt oändligt många!
Möjligheternas dirt…
Tyvärr hade det regnat lite dagarna före så alla hopp var inte möjliga att hoppa men det som fanns räckte gott och väl. Det var ett par år sedan jag var där sist så de hade hunnit bygga om en del och några små hopp var det inte att tala om.
Jag hade ett stort leende på läpparna från det att vi kom dit till det att vi åkte därifrån, det var sjukt kul att bara få leka och känna sig som ett barn igen!
En ok bild på mig i ett av hoppen.
Jag hade ett stort leende på läpparna från det att vi kom dit till det att vi åkte därifrån, det var sjukt kul att bara få leka och känna sig som ett barn igen!
En ok bild på mig i ett av hoppen.
Nästa stopp var världscup #2 för säsongen i Vallnord-Andorra. Ingen av oss hade varit där tidigare så vi visste inte riktigt vad vi skulle förvänta oss. Väl på plats var banan i af väldigt teknisk, inte så väldigt lång men eftersom det var på 2500 meters höjd så blev det jobbigt hur man än gjorde!
Det kändes bra på träningen för mig, Niklas hade såklart lite problem med sin handled men verkade inte alltför besvärad under själva åkningen trots det.
Banan var som sagt väldigt teknisk och det regnade dessutom från och till under träningsdagarna vilket gav lite extra grädde på moset! Vi insåg snabbt att det skulle bli galet svårt att få till ett bra åk utan misstag i takt med att banan blev mer och mer sönderkörd.
I kvalet råkade jag sjabbla till det i nedre delen av banan och körde ur men kom snabbt in i åkningen igen. Väl i mål var jag såklart förbannad eftersom jag inte var säker på om det skulle räcka för en plats i finalen, tills vidare fick jag invänta att lillebror skulle komma ned.
Tyvärr lyckades Niklas inte heller sätta ihop ett åk utan han hade kört ur i en kurva i mitten av banan vilket gjorde att det helt enkelt inte räckte för en plats i finalen.
Jag tog mig i af vidare trots min uråkning så blev jag 55a vilket ju kändes lovande inför finalen.
Det torkade upp en del till finalen och jag började fundera på att köra med torr-däck istället men behöll sedan lerdäcken på. Mitt finalåk gick faktiskt ganska bra även om jag kände att jag kunde släppt på mycket mer på några bitar av banan så var jag glad att få ihop ett åk.
Länge såg det ut som om jag skulle vara med bra i toppen men sedan trillade det in snabba tider på den upptorkande banan och jag slutade på en ändå klart godkänd 25e plats med knappa 11 sekunder till vinnande Gee Atherton.
Resultatet blev:
25. Robin Wallner 2:46.18
Efter tävlingen packade vi ihop och drog vidare mot Santander i Spanien för att ta färjan till Scottland och wc-tävlingarna i Fort William.
Vi trodde det knappt själva men väl framme i Fort William 24 timmar senare var det soligt & varmt!
Vädret höll i sig hela veckan och banan var torr som aldrig förr! Banan här är helt klart den mest fysiskt krävande banan i världscupen med sin steniga topp, tekniska mittparti och trampsträcka i slutet blir det de jobbigaste 5 minuter man kan föreställa sig.
Jag gillar att tävla här, kanske mest för att det kommer så mycket publik vilket gör stämningen lite speciell.
Mitt mål var en revansch från fjolåret då jag trots en krasch i mitt finalåk blev 30e man så jag visste att jag kunde vara med bland de 15 bästa med ett bra åk.
Tyvärr skulle det hela ta slut bra mycket tidigare än jag kunde föreställa mig…
I kvalet bestämde jag mig för att ta det lugnt och köra på lite ”halvfart” för att spara krafter till finalen eftersom jag inte har något med topp platserna i totalen att göra kände jag inte att jag behövde ta poäng i kvalet…
Det hela resulterade i att jag tappade fokus och kraschade på ett av de snabbaste partierna på banan och jag kunde aldrig fullfölja mitt kvalåk. Jag klarade mig förvånande nog nästintill helskinnad ur kraschen lite omtumlad. Besviken är nog det minsta man kan säga om hur jag kände mig efter det snopna avslutet.
Niklas Hade en svår helg eftersom banan var så gropig, stenig och slagig fick han svårt att överhuvudtaget hålla i sig i styret med den skadade handleden. Han tog sig i af ned i sitt kvalåk men huvudet ville en sak och kroppen en annan så det blev en 130e plats totalt och 15e i junior.
Herman tog sig i af till finalen men punkterade strax efter mellantiden och gick i mål som 70e man.
Här är en länk till en film från träningen där jag är med i ett par klipp!
http://www.freecaster.tv/live/1000006_1004802
Här näst är det mini-mayhem i Gesunda till helgen och på måndag bär det av till Italien för att representera Sverige vid VM vilket ju varit mitt mål för säsongen!
Nu måste jag sätta fart med att tvätta kläder!
Over and out!
Robin.
Det kändes bra på träningen för mig, Niklas hade såklart lite problem med sin handled men verkade inte alltför besvärad under själva åkningen trots det.
Banan var som sagt väldigt teknisk och det regnade dessutom från och till under träningsdagarna vilket gav lite extra grädde på moset! Vi insåg snabbt att det skulle bli galet svårt att få till ett bra åk utan misstag i takt med att banan blev mer och mer sönderkörd.
I kvalet råkade jag sjabbla till det i nedre delen av banan och körde ur men kom snabbt in i åkningen igen. Väl i mål var jag såklart förbannad eftersom jag inte var säker på om det skulle räcka för en plats i finalen, tills vidare fick jag invänta att lillebror skulle komma ned.
Tyvärr lyckades Niklas inte heller sätta ihop ett åk utan han hade kört ur i en kurva i mitten av banan vilket gjorde att det helt enkelt inte räckte för en plats i finalen.
Jag tog mig i af vidare trots min uråkning så blev jag 55a vilket ju kändes lovande inför finalen.
Det torkade upp en del till finalen och jag började fundera på att köra med torr-däck istället men behöll sedan lerdäcken på. Mitt finalåk gick faktiskt ganska bra även om jag kände att jag kunde släppt på mycket mer på några bitar av banan så var jag glad att få ihop ett åk.
Länge såg det ut som om jag skulle vara med bra i toppen men sedan trillade det in snabba tider på den upptorkande banan och jag slutade på en ändå klart godkänd 25e plats med knappa 11 sekunder till vinnande Gee Atherton.
Resultatet blev:
- Gee Atherton 2:35.35
- Sam Hill 2.35.66
- Greg Minnaar 2:36.73
- Steve Peat 2:37.49
- Sam Blenkinsop 2:38.71
- Chris Kovarik 2:39.18
- Fabien Barel 2:39.21
- Fabien Pedemanaud 2:41.42
- Matti Lehikoinen 2:41.65
25. Robin Wallner 2:46.18
- Herman Ölund 2:48.92
Efter tävlingen packade vi ihop och drog vidare mot Santander i Spanien för att ta färjan till Scottland och wc-tävlingarna i Fort William.
Vi trodde det knappt själva men väl framme i Fort William 24 timmar senare var det soligt & varmt!
Vädret höll i sig hela veckan och banan var torr som aldrig förr! Banan här är helt klart den mest fysiskt krävande banan i världscupen med sin steniga topp, tekniska mittparti och trampsträcka i slutet blir det de jobbigaste 5 minuter man kan föreställa sig.
Jag gillar att tävla här, kanske mest för att det kommer så mycket publik vilket gör stämningen lite speciell.
Mitt mål var en revansch från fjolåret då jag trots en krasch i mitt finalåk blev 30e man så jag visste att jag kunde vara med bland de 15 bästa med ett bra åk.
Tyvärr skulle det hela ta slut bra mycket tidigare än jag kunde föreställa mig…
I kvalet bestämde jag mig för att ta det lugnt och köra på lite ”halvfart” för att spara krafter till finalen eftersom jag inte har något med topp platserna i totalen att göra kände jag inte att jag behövde ta poäng i kvalet…
Det hela resulterade i att jag tappade fokus och kraschade på ett av de snabbaste partierna på banan och jag kunde aldrig fullfölja mitt kvalåk. Jag klarade mig förvånande nog nästintill helskinnad ur kraschen lite omtumlad. Besviken är nog det minsta man kan säga om hur jag kände mig efter det snopna avslutet.
Niklas Hade en svår helg eftersom banan var så gropig, stenig och slagig fick han svårt att överhuvudtaget hålla i sig i styret med den skadade handleden. Han tog sig i af ned i sitt kvalåk men huvudet ville en sak och kroppen en annan så det blev en 130e plats totalt och 15e i junior.
Herman tog sig i af till finalen men punkterade strax efter mellantiden och gick i mål som 70e man.
Här är en länk till en film från träningen där jag är med i ett par klipp!
http://www.freecaster.tv/live/1000006_1004802
Här näst är det mini-mayhem i Gesunda till helgen och på måndag bär det av till Italien för att representera Sverige vid VM vilket ju varit mitt mål för säsongen!
Nu måste jag sätta fart med att tvätta kläder!
Over and out!
Robin.